Spelinspektionen har publicerat en ny lägesrapport om den svenska spelmarknaden. Enligt myndighetens bedömning är andelen spelare som vänder sig till olicensierade aktörer förhållandevis liten – uppskattningsvis spelar färre än 5 procent av de svenska spelarna hos sådana sajter.
Samtidigt konstaterar Spelinspektionen att utbudet av olicensierat spel är både omfattande och lättillgängligt i Sverige. Ett problem myndigheten lyfter fram är att nuvarande lagstiftning endast betraktar olicensierade aktörer som olagliga om de uttryckligen riktar sig mot den svenska marknaden – exempelvis genom att ha information på svenska. Det innebär att Spelinspektionen i dagsläget inte kan ingripa mot spelsajter som accepterar svenska spelare utan att aktivt rikta sin verksamhet mot Sverige.
Rapporten påpekar även att vissa typer av spelande hos olicensierade aktörer inte bör överföras till den reglerade marknaden. Det gäller exempelvis personer som är avstängda via Spelpaus, minderåriga spelare eller spel som finansieras med pengar från kriminell verksamhet.
Så ska olicensierat spel motverkas
För att bättre kunna motverka olicensierat spelande föreslår Spelinspektionen att det så kallade riktningskravet ersätts med ett deltagarkrav. Det skulle innebära att spelbolag förbjuds att ta emot svenska spelare om de inte har svensk licens – oavsett om de aktivt riktar sig mot Sverige eller inte. För att detta ska bli effektivt föreslår myndigheten att Sverige tar efter andra länders metoder, såsom DNS-blockering, betalningsblockering och samarbete med externa aktörer som exempelvis sökmotorer.
I februari tillsatte regeringen en utredning med syftet att se över hur den svenska spellagen kan stärkas för att mer effektivt stänga ute olicensierade aktörer från den svenska spelmarknaden. Utredningens resultat ska redovisas den 17 september i år.
Viktigt att fortsätta stoppa olicensierade aktörer
Fram till dess betonar Spelinspektionen vikten av att fortsätta det pågående arbetet med att övervaka marknaden och vidta åtgärder mot aktörer som bryter mot det så kallade riktningskriteriet. Myndigheten anser att dessa insatser har haft en positiv effekt och bör upprätthållas tills nya lagförslag eventuellt träder i kraft.
